Autisterna släpper nytt album

Av Redaktionen
Mar 1st, 2011
0 Kommentarer
471 Views

autisterna

Tre år efter unisont hyllade debutalbumet ”Sista Scenen” är poporkestern Autisterna tillbaka. Bandet har under tiden delvis omformerats, men viktigast av allt är att de har skrivit elva omistliga popmelodier som saltats med texter om sexuell ambivalens, ålderdom, arbetslöshet, kärlek och drömmar.

Nya albumet heter ”Legender” (GRCD051) och släpps på LP, CD samt digitalt den 2 mars. Skivan har spelats in tillsammans med producenten Mattias Glavå i Göteborg under hösten 2010. Här beskriver Autisternas sångare och låtskrivare Per-Olof Stjärnered albumet, sång för sång.

Sida 1:

Sista dan
Jag ville inleda skivan med en lugn låt den här gången. Och den här kändes tidigt given för platsen. En klassisk ballad med en text som är udda för låttypen. Det är sådant som jag är svag för, när texten skaver mot melodin och arrangemanget, som i detta fallet när det handlar om att bli arbetslös.

Rachael Ray
En låt som är något av en pendang till Sista dan. Handlar om att vara arbetslös och hur det nöter på karaktär och självförtroende. Och det sorgliga i att faktiskt hitta en tillflykt i en dagtvshow ledd av en ostälskande amerikansk programledare.

Den mörka sidan
Refrängen till den här sången viskades i mitt öra, sent på natten på ett svettigt dansgolv. Sedan tog jag orden och skapade en berättelse kring dem. Om längtan efter kärlek och att inte passa in i ett litet samhälle. Det här var en låt som vi testade i många versioner innan den slutligen hittade sin form i Fleetwood Mac-galoppen.

Sekel
Vanligtvis brukar poptexter handla om de riktigt stora känslorna, när det kommer till kärlek ofta nyförälskelse eller uppbrott. Den här sången grottar i stället ner sig i den grå vardagen, mitt i mellan ytterligheterna.

Legender
När vi testade den här i replokalen så var reaktionen: ”shit vad musiken har åldrats sen sist.” Men på frågan om vi skulle fortsätta med låten, så nickade alla. När fiolmellanspelet var färdigt kändes låten komplett, för det liksom sliter hjärtat ur kroppen på en. Innan vi visste ordet av hade låten gett namn till hela skivan.

Bara en dröm
Vi ville fånga något rått på den här låten. Något som var musikaliskt enkelt och rakt på. Likaså textmässigt.

Mellanspel
Varje Autisternaskiva måste innehålla ett instrumentalt spår. Efter som vi hade ett outro förra gången så fick det bli ett mellanspel nu. Jag och Anders skrev det tillsammans på nästan ingen tid alls hemma i hans lägenhet.

Sida 2:

Göta älv
Det här är nog den låten där vi jobbat mest med produktionen. Allt för att förstärka den filmiska undergångskänsla som finns i texten. Är väldigt nöjd med hur låten får färg från mellotron, orgel, munspel, tamburiner, timpani och förstärkarskakningar. Samtidigt som vi spelade in låten i studion så publicerades en artikel om leran och rasrisken vid Göta älv. Passande, även om låten i grund och botten är en låt om förlorad kärlek.

Älskling, kom hem igen
Också en låt som vi testade i flera olika varianter innan vi hittade rätt. Tricket var att spola trumsetet för congas. Kanske den gladaste låten på skivan. Vi hade faktiskt tänkt att det här skulle bli vår glada skiva. Men när vi lyssnade igenom slutresultatet insåg vi att det kanske inte riktigt blev så. Således finns även här en sorglig ton i texten, mitt i bland dansanta basgångar, körer och hammondorgel.

Den andra sidan
Från början var det här en ballad med bara gitarr och sång. Men när vi skulle börja repa den inför skivan tyckte Erik Englund, pianist i bandet, att vi skulle testa och göra en snabb låt av den. Och jag måste nog erkänna att karln hade rätt. Även om vi avslutar den med en lugn vers. Textmässigt så var det här ett nytt spår för mig. Att försöka skriva en kort historia som inte är självbiografisk i någon slags dialogform.

Så går det en dag
”Den äckligaste texten på svenska någonsin.” Så sa vår producent Mattias Glavå när vi träffades på ett möte för att prata om våra demos. Även om jag inte håller med honom så var det skönt att få veta att lyriken i alla fall gör något slags avtryck. Mattias kompenserade sedan sitt uttalande med att musiken förmedlade en vinnarkänsla. Sådant tycker producenter tydligen är viktigt. Och jag tycker nog vi fick till den till slut, vinnarkänslan, med discotrummor och The Who-gitarrer.

Sov
Innan man gör en skiva så pratar man en del om hur man vill att den ska låta. Med den här skivan ville jag få till ett uttryck som hade mer färg än debuten. Något som jag försökte beskriva det vara att om förra skivan var diskbänksrealism, så var den här mer magisk realism. Och med framför allt Sov och Göta älv så tycker jag att vi lyckades med det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *